Mia, den av svenskarna som varit här längst, anordnar en
gång i månaden en promenad med NATO Wifes. De som vill hänga på gör det och de
brukar vara i 2 timmar ungefär. Igår var min första gång då de andra gångerna
inte har passat.

Fick åka med Mia till Cassiobury Park eftersom jag inte
riktigt visste vart det låg. Allt som allt var vi 9 som gick promenaden genom
skog och mark. Det var bara på ett ställe som det var lite besvärligt för där
var det fortfarande lite översvämning men gick man snabbt igenom det så blev
man inte så blöt.

I den parken som vi började gå igenom ska det vara helt
fantastiskt att gå när blåklockorna blommar för då är marken helt blå, nu såg
vi bara det gröna än så länge.

På kvällen så provade jag och Felicia på Zumba, lite
annorlunda än hemma. Själva Zumban var i kyrkans samlingslokal och det var lite
trångt och varmt. Stegen påminde om de som Cina på Rödebygymnasterna har men
inte så tydliga, det var en lärare och sen hade han en hjälpreda men hon
studsade mest runt. Nåja efter ett par gånger kan vi nog också rörelserna.

Jag har ju tyckt att det varit svårt att få kontakt med
britterna men där var det flera som kom fram och pratade. Kanske för att vi var
nya, de inte kände igen oss och var nyfikna.

Nu ska jag iväg till engelskan på basen för lunch därefter.

Mia, the Swedish
lady who has been here the longest, organizes a walk once a month with the NATO
Wifes. If you want to come along you just join and it takes about 2 hours each
time. Yesterday was my first time as the other times hasn’t been working for
me.

I had to go
with Mia to Cassiobury Park as I didn’t know where it was. We were about 9
persons doing the walk through woods and fields. It was only at one place we
had some problems as it was still flooded but walking fast through it help not
being too wet.

In
Cassiobury Park where we started it is said to be beautiful once the bluebells
are blooming, now we only saw the green but we are going back.

In the evening
Felicia and I went to Zumba, a little different from home. The Zumba took place
in the church’s hall and it was a little small and warm. The steps reminded of
those at home but not done exactly the same. Well after a few times we might
know this one’s too.

I have
found it hard to get to know the Britons but at the Zumba it was several that
came up to us and talked. Maybe because we were new or because they didn’t recognize
us and were curious.

Now I’m of
to the base for some English lessons.